Jag har blivit musgalen! Jag har ju söta lilla Edgar, imorgon kommer två snyggingar ända från Vimmerby och gör han sällskap! På lördag ska jag till en loppis och tigga akvarium av mamma, ett stort dåligt akvarie som varit på loppisen i ett år! Den vill jag ha till mina muspojkar!

Sen en sak till, djurvärlden… när jag var yngre mötte jag dem på nätet hela tiden. Besserwissers. Jag trodde det var folk med erfarenheter, jag skämdes över min okunskap och lyssnade på allt de sa. Men tillslut orkade jag inte mer och sa typ “Fine! Jag är en djurplågare då!” Jag orkade inte bry mig vad de skrev eftersom alla mina djur mådde toppen. Senare, när jag kom in i avelvärlden hos råttor, vilken nightmare!! Folk antydde att mina råttor var sjuka, jag visste inte var de kom ifrån, de var aggressiva. Fast att jag skrev flera gånger och berättade och hade vänner som försvarade mig eftersom de visste att mina djur mår asbra och är mina råttköpare. Men sen upptäckte jag en sak, jag var uppkäftig och frågade en “Har du ens avlat?!”, svaret var “nej men jag har läst på internet!”. Shit vad jag blev chockad, så insåg jag alla dessa besserwissers är nybörjare. Dem fick inte sin första EGNA hund vid 4års ålder, dem fick inte smådjur vid 4års åldern heller och deras familj har aldrig haft djur.
De är bara små ångestfyllda varelser som sitter med sin tomma blick med öppen mun och sitter in i en burk. En dator, där de kan låtsas veta, där de kan söka bråk. De tänker inte alls på hur deras djur kanske mår? Småsmå svaga individer som letar fel, spionerar och ifrågasätter saker dem absolut inte har att göra med.

Jag är så glad att jag är normal, att jag inte har såna osäkerhetsproblem. De värsta jag vet är osäkra människor som gör korkade saker som retar andra. Jag har kastat stolar/dörrar/böcker på såna, jag tål inte det. Det svartnar för mina ögon och hjärtat galopperar och jag vill skrika!

Ni osäkra kryp, ta en sobril eller atarax och sträck på ryggen för fan!:)

Men jag mår bra, jag skiter i folk nu. För jag är oerhört duktig på att läsa av andra och tycker mest synd om dem.