Senaste nyheter
Hem / Getter eller får / Grindtorps Gård

Grindtorps Gård

Grindtorp Gård

Tre mil norr om Åkersberga i det vackra Roslagen ligger Grindtorps Gård. Gården drivs av Lennart och Titti Jöngren. På Grindtorps lantbruk betar åtta Highland Cattle (skotska höglandskor), 92 får och fjorton hästar, varav sju hästar ägs av gården. Innanför grinden möter oss två stycken Gammeldansk Hönsehundar. Framför boningshuset står det blommande Säfvstaholm-äppelträdet, som är lika gammalt som huset – det fyllde hundra år förra året.

Jag är nu fjärde generationen lantbrukare på Grindtorp, börjar Lennart berätta. Farfars far kom hit som kronotorpare – indelt soldat. Då bodde han i ett torp, som låg här, strax intill och ägorna var då inte så stora. Idag har gården 20 Ha skog, 8 ha betesmark. Vi arrenderar 40 Ha åkermark av kommunen. Sen har vi ett skötselavtal med kommunen – att sköta om och underhålla ett rekreationsområde – Röllingby Backar. Här går våra får och kor och betar.
Jag köpte mina första tackor 1972. Då var jag 15 år, säger Lennart. Tidigare hade vi mjölkkor, men idag har vi övergått till Highland Cattle. Att ha kor och får som går och betar, är ett sätt att ta tillvara på det svenska landskapet. – att förädla det. Våra djur går alltid ute. De har ingen konkurrens inbördes om maten och behöver inte avhornas, säger Titti.
Fåren och korna går i öppna landskap, så att allmänheten kan njuta av dem. Vi tar emot förskole och skolbarn för besök på vår gård efter överenskommelse och i mån av tid. Även praoelever tas emot. Vi har bra kontakt med allmänheten och som fungerar goda grannar. Ser någon något som är tokigt, så hör de av sig.
Titti gick naturvetenskaplig linje på gymnasiet och var en aktiv ryttare. Hon arbetade ett tag inom bankvärlden, men sadlade helt om och utbildade sig till ridlärare. När mina jämnåriga kamrater ville hoppa bungyjump och fallskärm, ville jag mjölka kor, berättar Titti. Hon fick tips genom sin inackorderingsvärd att Åkersbergas mjölkbonde behövde hjälp och på så sätt träffade hon Lennart.
Man tror ibland att bönder föder upp och slaktar sina djur, enbart för pengarnas skull, säger Titti. Faktum är – att ska man arbeta med djur måste man älska dem – de är våra arbetskamrater. Ju bättre vi tar hand om dem, desto större välbefinnande både för djuren och för oss, men faktiskt också en bättre lönsamhet som är nödvändig för att driva företagande.
Fåren är av lantras med köttras inkorsad för fruktbarhetens skull. Mat är något som vi alltid kommer att behöva och som är viktigt för är en hålla en hållbar inhemsk matproduktion. I Sverige har vi en tradition av att äta mycket kött. Vi har mycket magra betesmarker som det inte går att odla annat än gräs på. Att ha betesdjur håller det vackra landskapet öppet, samtidigt som man förädlar gräset till kött.
Människor ska vara medvetna om att det finns alternativ till importerat och kanske billigare kött. Vi har noga valt ut vår slaktare. Han har en fin grundtanke – alla djur ska ha en vän ända tills de dör. Han slaktar aldrig något ensamt djur. Lammen t.ex. slaktas fem åt gången för att de inte ska behöva skiljas från flocken.
I familjen finns två stycken Gammeldansk Hönsehundar.

Gammeldansk Hönsehund

Nej jag jagar inte, men jag plockar svamp, säger Lennart. Annars finns det mycket vilt här. Vildsvin, räv, varg och gott om rovfåglar. Jag vill ha rävarna och vråkarna här, säger Lennart. De håller undan sorkarna på åkrarna.
Grovfodret vi odlar, är basen i hela djurhållningen. Vi är mycket väderberoende och vi kan aldrig planera när skörden ska ske. Den måste göras precis när gräset blommar och vädret är optimalt. Då blir resultatet bra. Växtföljden varieras för att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Vissa djur kan äta hur mycket som helst utan att lägga på sig, en del blir tjocka bara de ”hör ”ordet gräs. Sen har vi de hästar som jobbar mycket och de som jobbar mindre. Fåren ska inte ha för grovt grovfoder och så har vi korna som kan ha lite grövre grovfoder. En ko eller ett får som får för grovt och näringsfattigt foder, kan inte tillgodogöra sig näringen. Det är en hel vetenskap att räkna ut alla foderstater. Det är jättespännande och det är riktigt roligt när det blir bra, säger Titti.
Man kan inte födas till bonde, säger Titti bestämt. Man måste gå utbildningar och lära sig. Självklart lär man sig också av erfarenheter, säger Lennart. Det finns många möjligheter och olika sätt att arbeta med djur. Idag finns ett flertal naturbruksgymnasier och högre lantbruksutbildningar vid SLU. Utbildningar och kurser ordnas av t ex Hushållningssällskapen och Länsstyrelserna. Man behöver mer än bara ett gott hjärta och ett glatt humör för att arbeta med djur, menar Titti. Man måste också ha kunskapen och den får man genom att utbilda sig. Ska du starta eget måste du veta vad den innebär att ett driva ett företag. Har du skaffat djur, har du tagit på dig ett ansvar för dem. Det kan hända något närsomhelst, vilken timme som helst på dygnet. Då måste du veta vad du ska göra.
Lennart fungerar även som barnmorska för lammen. Det är han som hjälper till när något går snett. Fastar ett lamm under förlossningen, måste jag in i fostergången och rätta till. Först får man gå in och känna och ta reda på om det är ett bak eller framben som ligger först. Får föder ofta flera lamm. Den värsta förlossningen jag varit med om var när det var ett får som födde två lamm som kom samtidigt. Lammen låg fel och jag kände bara fyra ben först. Det kändes konstigt och jag blev inte klok på hur jag skulle göra, säger Lennart. Sen förstod jag att det var de båda lammens framben som låg först. Då fick jag vända på dem en i taget, så att de kunde komma ut.
Det finns ingenting så rofyllt, som när man tittar till korna på kvällen och alla kor ligger där och idisslar, inflikar Lennart. Man känner att det här har jag åstadkommit! Allihopa ligger här nöjda och idisslar och mår jättebra.
Jag är bonde och skulle inte kunna tänka mig att arbeta med något annat!

Maria Fabach

www.vimeddjur.se

Visa att du gillar oss

Om

Kolla in detta också :)

Anaplasmos en fästingsjukdom som kan drabba hästar

Anaplasmos är en fästingburen sjukdom som kan drabba hästar. Just nu sprider sig smittan genom …

Kommentera