Senaste nyheter
Hem / Lantbruksdjur / Korna på Hamra Gård – DeLavals forskningscenter

Korna på Hamra Gård – DeLavals forskningscenter

Hamra Gård ligger ett stenkast från Tumba Centrum, söder om Stockholm. Gården ägs av DeLaval och funnits sen 1901. DeLaval är världsledande inom bl.a. mjölkningsutrustning. Människor från hela världen besöker verksamheten. Man tar emot ca 4000 besökare varje år!

DeLaval - Hamra Gård

Hamra Gård används som forskningscenter för utveckling, test och utvärdering av DeLavals produkter. Mjölkning av kor sker i tre olika gårdar. I den s.k. robotladugården går 60 kor i lösdrift. Den är helt automatiserad. Med lösdrift menas att korna går fritt inuti ladugården. Där har de obegränsad tillgång till mat och kan lägga sig att vila var de vill. Redan som kalvar avhornas de, för att inte kunna skada varandra.

DeLaval

I den andra ladugården står de dräktiga korna uppbundna i väntan på att kalva.

DeLaval

I den tredje ladugården – försöksladugården går ca 100 kor i lösdrift. Det finns flera olika mjölkstall där korna kan mjölkas, beroende på vad som behöver testas. Därför är korna är uppdelade i två till fyra grupper beroende på vilka mjölkstall som ska användas. I denna ladugård är man mer restriktiv med besökare, eftersom en del av produktutvecklingen är hemlig. På Hamra Gård finns två olika raser. Svensk Rödbrokig boskap och Svensk Låglands boskap, som också kallas Svensk Holstein.
Här arbetar Linda Thelin sedan 1996. Att arbetsdagen börjar 5.30 är inget problem för henne. Jag är morgonpigg och njuter av de vackra morgnarna. 6.00 mjölkas korna första gången. Innan dess ska båsen vara rengjorda. Korna mjölkas två gånger varje dag. Nästa gång är 17.00, berättar Linda. Hon har tio arbetskamrater som sköter om korna. På fikarasten pratas det kor. Erfarenheter utbyts om vad som hänt under dagen. Alla djuren har sina egenheter och sin egen personlighet. Idag pratas det bl.a. om 6221 Sylvia som står och surar. Hon är van att röra sig fritt, men måste nu stå uppbunden, då hon har gått i sin och snart ska kalva, (kon slutar att producera mjölk). Att arbeta på Hamra Gård kräver mer än ett djurintresse. Man måste också vara datakunnig och kunna klara av enklare mekaniska reparationer. Linda har gått Berga Naturbruksgymnasium. Efter det sökte hon till Hamra Gård. Hon har alltid haft egna djur – hundar, katter, kaniner och hästar.
Korna mjölkas i en speciell ordning. De yngsta korna mjölkas först. Sist handmjölkas de som varit sjuka. Är det någon ko som varit sjuk går mjölken direkt till avloppet.

Mjölkprov tas för att se om kon har en infektion på gång i kroppen. Hormoner och enzymer analyseras för att kunna hitta eventuella sjukdomar eller se om kon är dräktig eller brunstig. Personalen läser av datorn flera gånger per dag och informationen kommer automatiskt från en chip-id-bricka, som sitter i kons öra. Genom att ta ett mjölkprov kan man se om en ko har en negativ energibalans. Med det menas att de går ner i vikt – att  de mjölkas på sitt hull. I ladugården, där korna står uppbundna kontrollerar personalen att de ser pigga och fräscha ut och äter ordentligt innan de flyttas till  robotladugården. Om kon insjuknar handmjölkas den flera gånger per dag. Korna får sin första kalv när de är två år. Vanligtvis får de en kalv per år och två till tre kalvar per ko. Korna blir dräktiga genom inseminering och går sedan dräktiga i nio månader. Det finns en station i Sverige som tillhandahåller fryst tjursperma. Korna får sin första kalv när de är två år. Tjurkalvarna säljs sedan vidare. Vissa kor behålls, andra säljs.

Klövverkaren kommer två till tre gånger om året för att se över kornas klövar. Klövverkaren ser efter att de inte felbelastar och ibland skos även kor. En klövverkare använder en klövfräs för att ta bort oönskat horn. Blir den ena klöven skadad måste man se till att kon belastar den andra delen av klöven. Exteriörbedömningen görs av en avelsansvarig från husdjursföreningen. Hon tittar på kons uppbyggnad, om kon har en stark kropp, bra klövar, ben och rygg och hur juvret ser ut. Om spenarna sitter bra, juvret får inte bli för stort och hängigt. Då kan kon inte röra sig obehindrat, utan att riskera att skada sig. Exteriörbedömningen är viktig då vi jobbar med aveln, säger Linda. En ko med stort juver ska helst korsas med en tjur som ger döttrar med små juver, en ko med svaga ben vill man korsa med en tjur som har mycket starka och fina ben.

Kor är roliga, lugna, påhittiga och snälla djur. De är underbara att arbeta med. En del blir favoriter på gården, som t.ex. 5567 Elly som är äldst med sina 16 år. Hon har mjölkrekord och levererar fortfarande mjölk. Under sina 16 år har hon fött 12 kalvar och producerat 163 ton mjölk, berättar Linda. En annan av Lindas favoriter finns tyvärr inte längre kvar på Hamra Gård. Men när hon gick bort bestämde jag mig för att ta väl hand om hennes avkommor.

Alla kor har ett nummer och ett namn. Namnen är släktnamn och ärvs från mor och mormor. Oftast använder vi bara numret, berättar Linda och vänder tillbaka för att titta till 6090 Sylvior.

Maria Fabach

maria@vimeddjur.se

Visa att du gillar oss

Om

Kommentera

Hoppa till verktygsfältet