Senaste nyheter
Hem / Övrigt / Aquaria Vattenmuseum

Aquaria Vattenmuseum

Aquaria har funnits sedan 1991. Aquaria ligger mittemellan Vasamuseet och Gröna Lund i Stockholm. Vi träffar Pernilla Gunnarsson, som bjuder på kaffe i museets café, som har en hänförande utsikt över inloppet till Stockholm.

Pernilla har arbetat här i tretton år och är idag personal och löneansvarig. Jag började i entrekassan – jag blev tillfrågad av en bekant om jag inte ville komma och jobba här. Idag ser jag till att museet är rätt bemannat och att alla anställda mår bra och får sin lön varje månad. Fiskintresset har växt till sig allt eftersom och på köpet har jag fått möjlighet att jobba i dem här fantastiska miljöerna, säger Pernilla.

Här finns tio tillsvidareanställda och ca 20-25 timanställda som arbetar under helger och lov, eller när museet behöver bemannas ytterligare. Vi har 230 – 250 tusen besökare om året, en vardag i september kan vi ha runt 100 gäster att skapa ett minnesvärt besök för, medan vi under en sommardag kan ha upp till över 2000 gäster som ska få samma upplevelse och bemötande.

Vi har besökare i alla åldrar, en av de grupper som besöker oss är skolklasser och barn, allt från förskoleklasser till universitetstuderande. Museet bjuder på cirka tre allmänna visningar per dag,

Om man vill kan man boka en egen guide under en timme för en visning genom museet. Det finns även audioguider för uthyrning, på flera olika språk. Bland de utländska besökarna dominerar ryssarna.

Sedan 5 år tillbaka ingår Aquaria i koncernen Parks and Resorts, det har bidragit till ett större nätverk för alla anställda på många plan, till exempel har det bildats ett djur råd där representanter från Kolmården, Furuvik och Aquaria träffas för att utbyta erfarenheter och hjälpa varandra att utvecklas framåt. Ett av områdena som tagits upp är forskning, i dag tar Aquaria emot högskole- och universitetsstudenter, som vill göra sitt examens/forsknings arbete här.

För en anställd som jobbar som djurvårdare på Aquaria består dagen främst av skötsel och underhåll av djuren och deras miljöer. På Aquaria finns en marinbiolog, som är djur och utbildnings ansvarig. Hon är även ansvarig för museets saltvattens del. Vi har också en ansvarig djurvårdare för sötvattensdelen. Han heter Mathias Ekstedt och är vår guide idag.

Mattias arbetar sedan nio år tillbaka, som djurskötare och guide på Aquaria Vattenmuseum. Han ansvarar och sköter om den nordiska avdelningen och regnskogsdelen. Idag visar han oss runt. Att djur är hans stora intresse märks direkt. Jag arbetar med mitt fritidsintresse, säger han. Vi får följa med genom regnskogen där han visar oss konstgjorda floden. Här simmar pirayor, stingrockor och jättemalar. Här mäts vattnets pH – värde, temperatur, nitrit och nitrat värden noggrant och förs in i en dagbok. Här lever tillsammans en mängd olika fiskarter och grodor. Varningsskyltar finns uppsatta. Det gäller att inte stoppa ner fingrarna i vattnet. Mattias berättar om en kollega som skulle byta glödlampor över floden. Han blev biten i foten.

Mattias anser att pirayor har oförtjänt dåligt rykte och att Hollywood har bidragit en hel del till det. Han har själv rest runt mycket och badat flera gånger med pirayor. Det är sällan de går till anfall.  Alla pirayor jagar i stim. En anledning till att pirayorna fått så dåligt rykte, fortsätter Mattias är att när folk i Amazonas drunknar, då ger de sig på dem. Några indianer begraver sina döda i pirayarika sjöar så att de ska bli uppätna. Sen behöver de bara begrava skelettet. De är som renhållningsarbetare – ger sig inte på friska djur utan bara gamla och sjuka djur. Deras funktion är att hålla rent i vattnet. De är även kannibaler och kan äta varandra.

Plötsligt blir det alldeles mörkt och det börjar blixtra och regna intensivt. Vi simulerar hur det är i Amazonas under regnperioden när de mörka molnen kommer in, säger Mattias. En gång var trettonde minut simulerar vi en regnperiod och åskväder. De stora träden sorterar bort mycket ljus, så det blir väldigt lite växtlighet på marken. När de mörka molnen kommer in på blir det nästan helt svart.

Vi passerar över floden på en vinglig hängbro och kommer till mangroveträsket. Mattias tar fram lite mat och matar sprutfiskarna. Med en rörformad tunga kan de klämma iväg en vattenstråle för att skjuta ner insekter i vattnet. Här gäller det som besökare att se upp så att man inte får en stråle i ansiktet.
Fyrögonsfiskarna kommer från Mangroveskogen i Sydamerika. De har egentligen bara två ögon, men tittar man på ögat i profil, ser pupillen ut som ett timglas. Halva ögat befinner sig ovanför vattenytan för att spana efter faror och mat. Mattias säger att hade han bara haft tid, skulle han börja med klickerträning av fyrögonsfiskarna.

 

Min passion är amfibier och reptiler, berättar Mattias Pilgiftgrodor är grodor som indianerna har lärt sig gnugga pilarna mot, för att få förgiftade pilspetsar. Den giftigaste arten finns inte på Aquaria, Phyllobates terribilis heter den giftigaste grodan i djurriket. Den är gul och är så giftig att den kan döda 25 vuxna personer. Grodornas gift är farligast om det kommer in i blodet via en slemhinna eller ett sår. Om man t.ex. har vidrört en pilgiftgroda och nuddar ögat, näsan eller munnen, då går giftet direkt in i blodet. För att grodorna ska behålla sitt gift behöver de själva äta giftiga insekter, detta kallas för bioackumulation. Här matas de med bananflugor, och tappar därför mycket av giftstyrkan, säger Mattias. Men man ska inte slicka på dem!

Mattias visar oss en röd pilgiftsgroda (Epipedobates anthonyi) som forskarna har framställt ett smärtstillande medel av (Epibatidine). Det är 200 gånger starkare än morfin och inte beroendeframkallande. Dock används det inte än, eftersom det ger biverkningar på tarmsystemet. Det forskas fortfarande på en lösning.

 

Aqvaria vatten museum

Vi går vidare till de tropiska haven.
Här har både muränorna och bonnethead hammarhajarna(Sphyrna tiburo) egna person namn. De matas två gånger varje dag av personalen med fisk eller räkor. Här finns också färggranna clownfiskar och komulerockor (Rhinoptera bonasus).

Tropiska regnskogar

Aqvaria vatten museum

I den nordiska miljön simmar havsöringen. Här finns en barnkammare för öringar, där besökare kan följa deras utveckling. Deras livsstadier kan följas från det att personalen har mjölkat ur rommen på laxtrappan, till dess att öringarna är två-tre år och släpps ut i Östersjön.

Vi får följa med bakom kulisserna. Här odlas det syrsor som ska bli mat åt paddor och grodor. Blomflugor som blir mat åt pilgiftsgrodorna. Här bor leopardgeckor och olika slags grodor. De minsta fyrögonsfiskarna tas om hand här. Här odlas Pilgiftgrodor och byts och skänks bort till andra djurparker.

Aqvaria vatten museum

När jag var sju – åtta år började jag bli fascinerad av kräldjur. När jag var åtta år var jag i Grekland med mina föräldrar och lyckades fånga en murödla.  Jag fick tag i svansen som den släppte så där stod jag och höll bara i en svans helt perplex. Det var där det började. Min hobby och mitt arbete vävs ihop, det är en lyx som inte alla har, säger Mathias.

 

Maria Fabach

maria@vimeddjur.se

Visa att du gillar oss

Om

Kolla in detta också :)

Kursserie om marsvin

Mia Winge – grundare av Marsvinshjälpen bjuder här på första avsnittet i hennes nätbaserade kursserie. …

Lämna ett svar

Hoppa till verktygsfältet