Senaste nyheter
Hem / Häst / Hösilage på Rikstens säteri

Hösilage på Rikstens säteri

Hösilage

Ensilage ges till kor, får och getter. Hösilage ges till hästar och har en högre vattenhalt. Halm kan ges till ungdjur som är köttproducerande, till exempel grisar. Vi med djur får hjälp att reda ut begreppen.

Claes Cederström är arrendator på Rikstens Säteri. För ett år sedan övergick han till att producera hösilage efter att tidigare ha varit höproducent. Vi har stämt möte på Rikstens säteri i Tullinge. Vi slår oss ned på golfklubbens café, som ligger strax bredvid den nästan 100 meter långa ladugårdsbyggnaden.

Idag är det perfekt torkväder, börjar Claes, ett par och tjugo grader och lagom blåsigt.

Hans far och farfar har ägt Rikstens Säteri, som numera inte är i släktens ägo. Claes arrenderar sedan 1986 marken, som är på 11.000 hektar, varav 1.000 hektar är skog.

-Mina föräldrar sysslade bland annat med uppfödning av travhästar. För tillfället är den stora ladugården tom, men snart kommer boxarna att fyllas med hästar igen, nu för hobbyridning.

Hösilage för hästar

Claes producerar bara hösilage för hästar.

-Du vet sådana där jättemarshmallows som brukar ligga ute på åkrarna. Höet ska innehålla ca 1 hg mjölkprotein per kg. Kor tål en högre procentsats, då ju kon har fyra magar och hästen bara en mage.

Omkring början av juni brukar hösilaget skördas. Ju senare skörd, desto mindre procent mjölkprotein.

– Ibland kan det hända att jag inte skördar förrän i början på september, berättar Claes. Gräsfröet har jag sedan länge köpt från Ohlssons frö i Helsingborg. Jag upptäckte nämligen att de saluförde gräsfrö med olika mognadstider. Det betyder alltså att jag inte behöver skörda gräset samtidigt på de olika åkrarna. Det gräsfrö jag sår är en blandning av timotej och ängssvingel. Jag använder inte baljväxter som lusern och klöver till hösilaget för hästar. Proteininnehållet kommer då att bli för högt.

Jag ber Claes reda ut begreppen. Ensilage ges till kor, får och getter. Hösilage ges till hästar och har en högre vattenhalt.  Halm kan ges till ungdjur som är köttproducerande, till exempel grisar.

-Jag försöker så på hösten och hoppas att tjälen kommer före snön, så att inga vattenfickor blir liggande under snön. Gräset ska då ha uppnått en viss höjd och fått ett riktigt rotsystem. När våren kommer är det dags för gödning, vilket sker två-tre gånger före skörd. Gödningen sprutas och innehåller kväve, fosfor och kalium. Den maskin jag använder navigeras via GPS där jag programmerat in åkern och var jag ska köra. Maskinen ska flytta sig sex meter i sidled.

Claes beräknar att man i Mellansverige kan få ca tre skördar, i Skåne fyra och i Norrland. Ensilaget skördas först, sedan höet och sist hösilaget. Maskinparken är stor och dyr och Claes lånar därför maskiner av kollegor och vice versa, om något skulle gå sönder.

Kunskapsintensiv produktion

Jag undrar om han går efter Bondepraktikan. Det kommer ett ”nja” från Claes. Främst är det täta kontakter med meteorologerna på Arlanda och med norska väderlekstjänsten -YR.

När det gäller ensilage och hösilage brukar skörden ta tre dagar. Dag 1: Gräset skördas på slag som det heter och sprids ut för att torka. Dag 2: Vilar på slag. Dag 3: En maskin som kallas för strängläggaren makar ihop gräset till strängar. Strängläggaren startar ca en halvtimme före förpackningsmaskinen som samlar ihop gräset. Med högt tryck komprimeras gräset till den runda balen. Inga luftfickor får förekomma. Därefter paketeras balen in i 12?14 lager plast.

De första dygnen ökar balen i volym, då gräset jäser. Gräset måste ha minst 50 procents fuktighet, annars uppstår ingen jäsningsprocess. Den är absolut nödvändig, då den fungerar som konserveringsmetod. Ångorna avdunstar genom plasten och balen återgår till den ursprungliga storleken. Analyser av den färdiga produkten görs och prover tas. Sedan räknas kvaliteten ut.

Jag börjar inse att hö inte bara är hö. Ju mer jag lyssnar på Claes, desto mer inser jag att hans kunskap spänner över så många områden, meteorologi, kemi, matematik, logistik, ekonomi, fordonskunskap, arbetsledning med mera.

Vi dricker ur kaffet och Claes avslutar med en reflektion.

-Nej, jag har inte satt en enda planta på mina öppna marker. Jag har nog en nedärvd känsla som bonde, att odla och att hålla landskapet öppet.

Maria Fabach
maria@vimeddjur.se

Visa att du gillar oss

Om

Kolla in detta också :)

Ridning på ridskola är nu godkänd som friskvård

Lite dyrare sporter som t.ex golf  och ridning har tidigare inte varit något som godkänts …

Lämna ett svar

Hoppa till verktygsfältet