Senaste nyheter
Hem / Hundraser – grupp 9 / Lhasa apso

Lhasa apso

Rasen härstammar från ”världens tak”, Tibet och staden Lhasa samt dess omgivningar. Källor hävdar att rasen fanns 800 år f.Kr. Då kunde de inte köpas, men de skänktes bort ibland till dignitärer helst i par, när de besökte klostren, . Den kallas Seng Kyi (lejonhunden) av Tibetanerna idag. På grund av dess likhet med ett lejon, som är buddhismens högsta symbol fick den sitt namn. Rasen kom till Sverige 1965, när två hundar kom hit från England. Året därpå tillkom ytterligare två importer, och den svenska aveln startade. 

 

Användningsområde
Lhasa apso är en utmärkt sällskapshund. Den användes tidigare som vakthund, vilket  den passade utmärkt till på grund av sina egenskaper. Den har en utmärkt hörsel, och talar med ett kort och bestämt skall om när någon närmar sig. Det är ingen skällig ras utan har stor värdighet i sina skall.

Tidigare var rasen väldigt vaksamma mot främlingar, vilket de fortfarande till viss del är. Lahsa apso är en glad och alert hund med självsäkerhet och ett stabilt temperament. Hos de tibetanska raserna finns en viss misstänksamhet, något som inte ska förväxlas med rädsla skygghet eller aggressivitet.

 

Hälsostatus
 Lhasa apso lever väldigt länge och anses vara en mycket frisk ras. Ett hälsoprogram för rasen finns hos Svenska Kennelklubben för PRA (ögonsjukdom). Blivande föräldrar ska   ögonundersökas inom ett år före parning. Rasen har en central registrering av PNP (progressiv nefropati eller renal dysplasi,) dvs underutvecklade njurar.

Utseende och skötsel
Mankhöjden är 25,5 cm för hanar, för tikarna något lägre. Denna välbalanserade hund är stabilt byggd och rör sig med fria, lediga rörelser. Den har en riklig och lång päls, som består av täckhår och underull. På huvudet är håret så långt att det faller ner över de mandelformade ögonen. Även benen, tassarna och svansen är rikt behårade. Pälsen  skyddar mot köld, snålblåst och stekande hetta.  På en Lahsa apso är pälsen vanligtvis inte fullt utvuxen förrän i två-treårsåldern. Redan när den är valp måste pälsvården börja. Hunden bör badas en gång per vecka med efterföljande borstning, kamning och fön torkning.

 

 

*Denna hundrasbeskrivning är framtagen med hjälp av Svenska Kennelklubben och med deras tillstånd.
Visa att du gillar oss
Hoppa till verktygsfältet