Senaste nyheter
Hem / Hund / Taxar och tatueringar!

Taxar och tatueringar!

taxar till rockhundar

Jag sitter i Eva Gernandts kök och ber henne berätta om sitt förhållande till djur och vad de betyder för henne. Eva är konstnär – designer och keramiker. Eva föddes in i djursamhället – pappa jagade och hemma bodde en stövare och två taxar. Pappas bror var den legendariske olympiaryttaren och hästhoppningskommentatorn Anders Gernandt! Ja jag växte upp med en stövare och två taxar- tre lyckliga djur – för att dom fick leva i sitt naturliga element – att få jaga berättar Eva! När jag var fyra år flyttade vi till Amerika för tre år. Vi kunde bara ta med oss Lina, som var en släthårig brun tax. Dom andra två fick farbror Anders ta hand om. Vi reste med Kungsholm och Lina fick sitta i karantän i en bur och jag minns att jag gick för att hälsa på henne flera gånger varje dag. Jag hade min storebror och min lillasyster med mig, men det var Lina som hjälpte mig att upptäcka Amerika! Lina och jag var ofta ute och gick och så hittade jag mina nya kompisar. Bakom vårt hus låg ett stort fält där vi barn och hundar lekte. Där fanns bl.a. en hund som jag tror var en spets, som jag lekte mycket med. Jag tyckte mycket om den, men en dag försvann han bara . När den kom tillbaka blev jag så glad och sprang fram till den – då bet den mig i kinden! Jag fick gå för att ta en stelkrampsspruta ,två gånger varje dag i två veckor. Efter tre år och hemma i Sverige fick Lina åter sitta i karantän i tre veckor. Väl hemma började jag i ridskola. Vi bodde då i Södertälje berättar Eva. Vi åkte ofta på utflykter till Strömsholm där farbror Anders tävlade – han var ju tidigare Olympiaryttare. Min gudfader – Måns Alexandersson var då intendent på Strömsholm. Strömsholm är en fantastisk plats och var mycket inspirerande och som betytt mycket för mig. En dag fick jag förtroendet att rida i kadrilj( en ridkonstuppvisning där ryttarna rider i formeringar i uniform eller i vackra dräkter till musik) – jag var mycket stolt och en upplevelse som jag aldrig kommer att glömma. Hemifrån fick jag med mig ett stort djurintresse. Där var hundarna lika viktiga som vi barn. Idag är jag ägare av min 6:e, tax konstaterar Eva. I dag heter heter han Samson som är ett år och fyra månader. Min son skaffade honom samma dag som Taxman dog. Taxman blev 17 år och från sitt 13.e blev han drabbad av epilepsi. Ungefär samtidigt blev hans hörsel sämre och sämre. Taxman gjorde verkligen skäl för att kallas grythund. När tillfälle gavs, brukade han gräva ner sig, för att komma upp med med öronen fyllda med jord. Det kan ha påverkat hans hörsel säger Eva. Sista två åren var han helt döv. Att jag skaffade en valp samma dag som min älskade Taxman dog var nog min son Calles förtjänst. Jag, Calle och hans syster var alla i sorg, men mina barn var fast övertygade om att jag borde ha en valp så snart som möjligt. Av en händelse hade Calle hittat en kennel – Havets Qvarn – som hade licens på avel från den kennel som Taxman kom ifrån.( det visade sig senare att Samsons morfar var bror med Taxman). Jag var nog styrkt av min mors beslut att snarast skaffa en valp, då den gamla gått bort. Det gäller att fylla ett vakuum resonerade hon. Jag önskade att Taxman skulle få en avkomma, så Taxman fick träffa en underbar liten taxfröken–Fia – men Taxman fick inte till det, konstaterar Eva. Taxman kunde ibland vara en riktig lurigfax. Instinkten till jakt och längtan till löpande tik gjorde att han smet från mig ibland. En gång – jag höll på att låsa bilen ,passade han på att smita, berättar Eva. Han sprang in på Gröna Lund och jag efter. Inte ett spår efter Taxman. Situationen blev mer och mer stressande och jag ringde polisen. Vilken tur – jag fick napp! Någon hade tagit omhand om honom när han var på väg in på Skansen och ringt efter polisen. Nu var det så att polisbilen med Taxman i baksätet var tvungen att göra en utryckning till Farsta. Det var ju inget problem för honom, som älskade att åka bil, berättar Eva. Klockan halv två på natten står jag och min dotter på Sergels Torg och väntar på polisbilen. In kommer polisbilen med en glad och stolt ´polishund´ i baksätet. Vi är naturligtvis oerhört tacksamma för polisernas insats , som tar ett ömt farväl av Taxman. Taxman var alltid med mig överallt – alltid med mig på jobbet. Han visste precis vad som gällde. Han brukade lägga sig att sova när jag började jobba. Efter tuppluren brukade han sitta intresserad och titta på när jag drejade. Idag håller jag på med att skola in min älskade Samson i rutinerna, berättar Eva. Somrarna i min ungdom tillbringade jag mestadels i det vackra Österlen. Det har givit mig en stor inspiration till vad jag skapar idag. Kulturen kring sekelskiftet – med Sveriges största handelsflotta på Österlen med ca 700 segelfartyg som seglade världen över. Idag håller jag på med en porslinskollektion som tillverkas i Kina ,där mina motiv är hämtade från gamla tatueringar från sjömän från Österlen. Jag har också arbetat med marinmålningar av dom gamla segelskeppen. Min ambition är att försöka dokumentera sjöfartshistorien ur mitt konstnärliga perspektiv!

 

Maria Fabach

maria@vimeddjur.se

Visa att du gillar oss

Om

Kolla in detta också :)

Bilsemester i Sverige - här kommer lite tips

Bilsemestra med hunden – här kommer lite tips

Först och främst kan det bli väldigt varmt i en bil och grundregeln är att aldrig lämna sin hund i bilen. Inte ens för att springa in i affären. I en bil som står stilla stiger värmen väldigt fort och alla är inte medvetna om hur fort det går, därför kan man inte påminna ofta nog om detta. Hundar svettas inte på samma sätt som vi människor.

Lämna ett svar

Hoppa till verktygsfältet