Vilka viltrehabiliterare finns det?
Viltrehabiliterare är ett spännande yrke med många inriktningar. Men vad gör egentligen en viltrehabilitererare? Och hur blir man viltrehabiliterare? Ta reda på det i denna artikeln.
Vad gör en viltrehabiliterare?
En viltrehabiliterare tar hand om skadade eller övergivna vilda djur. Det kan vara allt från skadade vilda fåglar till övergivna rådjurskid eller igelkottar som blivit attackerad av hundar. En viltrehabiliterare arbetar även med eftersök och nödavlivning vid viltolyckor.
I Sverige finns det mindre än hundra utbildade viltrehabiliterare som är godkända av Länstyrelsen. De reglerar hur vilda djur får tas hand om. Viltrehabiliterare kallas även viltvårdare och det finns olika inriktningar som de kan utbilda sig inom.
Vilka olika typer av viltrehabiliterare finns det?
Det finns viltrehabiliterare som arbetar med mindre djur, fåglar eller större djur. Beroende på inriktning och var de jobbar kan de ha olika uppdrag. Från att arbeta för att djur ska kunna återgå till det vilda till att arbeta på djurpark med exotiska vilda djur.
Hur blir man viltrehabiliterare?
I Sverige utbildar du dig till viltvårdare för att bli viltrehabiliterare. De allra flesta som utbildar sig är jägare, då det många gånger ingår eftersök och nödavlivning i rollen som viltvårdare. Bland annat Sveriges lantbruksuniversitet har en utbildning med inriktning viltvård.
4 olika inriktningar inom viltvård
1. Viltrehabiliterare av fåglar, ekorre, hare och igelkott
En viltrehabiliterare kan vara specialiserad på mindre djur som fåglar, ekorre, hare och igelkott. De tar hand om övergivna eller skadade mindre djur. Målet är att hjälpa djuren och sedan låta dem återvända till livet i det vilda. Lyckas det inte så får djuret istället bo hos någon organisation.
2. Viltrehabiliterare av rådjur, älg och större vilda djur
Viltrehabiliterare kan även arbeta med större vilda djur. Det kan inkludera rovdjur som varg och lo. Målsättningen är oftast att djuren ska kunna komma tillbaka till det vilda. Ibland går det dock inte och då kan djuret få flytta till exempelvis en djurpark.
3. Viltrehabiliterare av marina däggdjur och fåglar
Det är inte vanligt att viltrehabiliterare arbetar med endast marina däggdjur. Många gånger är det till djurparker eller zoo som marina däggdjur kommer om de skadas eller blir övergivna som ungar. Det är vanligare utomlands där det finns många olika arter som exempelvis i USA.
4. Viltrehabiliterare av exotiska djur
Viltrehabiliterare som arbetar med exotiska djur är knutna till zoo och djurparker. Även exotiska djur överges i Sverige och de behöver speciell kunskap för att hanteras på rätt sätt. Framför allt om det är giftiga ormar eller andra djur som kan vara farliga för människor.
